Kscope

Kanske den största Kscope-samlingen i Sverige! Just nu 59 olika utgåvor... Vilket fantastiskt skivbolag!

5 bästa albumen 2015

Okej! Lite sent såhär en bit in på 2015 men här kommer min lista på förra årets bästa album...

5. Gazpacho - Molok

Norsk proggrock av yppersta klass. Blandar mellan lite tyngre partier och mer harmoniska svävande slingor. Dessutom med en twist av lite folkmusik och en domedagston. Inte något svårt album utan högst lättillgängligt men för den sakens skull inte simpel musik.

4. Porcupine Tree - Anesthetize

Egentligen ingen ny musik då PT tyvärr inte gör ny musik tillsammans längre. Istället ett fantastiskt dubbelalbum från deras konsert i Tilburg 2008. Här blandas det allra bästa ut PTs digra repertoar. Cirka 2 timmar med fantastisk musik med tillhörande DVD i denna prisvärda box!

3. Nordic Giants - A seance of dark delusions

Mörk och tung elektronisk musik. För den skull inte hård musik utan mycket mjuk böljande och svävande till sin natur. Framförallt mäktig i sina känslomässiga harmonier och gripande ljudbild. Hade nöjet att se dem live i London (http://danielgunnarsson65.blogspot.se/2015/05/nordic-giants-village-underground.html?m=1) förra året, en otrolig upplevelse utöver det vanliga!

2. Bruce Soord - S/T

Bruce Soord är kanske mest känd för att fronta Pineapple Thief samt samarbetet med Jonas Renkse i Wisdom of Crowds. Här är hans första soloalbum och vilket album. Till en början känns det lite singer-songwriter över det men det växer stadigt och det är mycket progg över det. Kanske en av förra årets stora överraskningar för mig även om jag sedan tidigare var bekant med hans musik. Strålande album!

1. Steven Wilson - Hand. Cannot. Erase.

Inte mycket att säga om, en ganska självklar förstaplats för mig. Helt fantastiska musiker på varje position. Såg dem live på Debaser (http://danielgunnarsson65.blogspot.se/2015/04/steven-wilson-stockholm-debaser-2015-04.html?m=1) förra året och bättre blir det inte. Kan inte bara klassas som progg utan även en form av högklassisk pop/rock som växer och växer. Kräver en del av lyssnaren men ger ofantligt mycket tillbaka!

En avslutande reflektion. Alla album utgivna på skivbolaget Kscope!

Hand. Cannot. Erase. Steven Wilson super deluxe bok.

I höstas fyllde jag 50 år. Under nyår var min syster Anette och min svåger Gunnar på besök och vilken underbar present han hade med sig till mig! En lyxig bokutgåva av Steven Wilsons - Hand. Cannot. Erase. ett temaalbum om Joyce Vincents tragiska öde.

Den innehåller själva skivan men även hela albumet i unik demoutgåva. Vidare är det med en DVD och en Blue-ray med en studiodokumentär av Lasse Hoile.

Sedan är det själva boken med unikt fotomaterial, låttexter och dokumentärmaterial ur Joyce Vincents liv.

Dessutom innehåller boken massor av intressanta dokument såsom brev, födelseattest, blandbands omslag och mycket mera. 

En otroligt fin utgåva med härlig musik och hela storyn bakom albumet. En bok som alltid kommer att ha en hedersplats i mitt hem. Tack för den fina gåvan Gunnar!

Polsk symfonisk rock!

Vilken förvåning när Ginza helt plötsligt levererade en skiva jag beställde i september förra året!

Det är 2003-års remastrade utgåva av Collage hyllade album "Moonshine" från 1994. Extra material i form av två videos och ett bonus track gör denna remastrade utgåva till något utöver det vanliga. Hela 72 minuter med audio + som sagt två videos, har inte kollat på dessa än då jag är helt tagen av själva albumet.

För den som gillar tidig Marillion, Jadis och Enchant samt vill uppleva polsk progressiv musik pre Riverside är detta ett måste i skivsamlingen, finns inte på Spotify. Jag ger den 5 starka DG. Fantastisk symfonirock av ett snitt som inte finns längre...

Årets första leverans!

Året kan inte börja bättre! Först "Den absoluta Sandman" och sedan en leverans musik i toppklass. Vad gör då ett brutet revben?

Jag börjar med den rykande färska Steven Wilson - 4 1/2. Har inte hunnit få in den i spelaren ännu men den innehåller ett par nya låtar tillsammans med överblivet material från "Hand. Cannot. Erase.", antagligen den bästa skivan som släpptes förra året. Jag fick för övrigt en väldigt speciell utgåva av denna skiva av min svåger Gunnar i 50-års present och jag kommer skriva en bloggpost enbart inriktad på denna så småningom. Att det är överblivet material är inget jag oroar mig för då Steven Wilson håller högsta kvalitet i allt han gör.

Nästa är en deluxe edition av Dave Kerzners - New World. Keyboardisten Dave Kerzner är nog inte så känd för sin solokarriär utan mer för att ha jobbat med många stora artister och grupper. Har har också en egen ljudstudio där han tar fram ljud och slingor åt andra artister. Fantastisk ljudbild och känsla som ligger åt det mer mjuka progressiva/psykedeliska hållet = det hörs mycket Pink Floyd och andra inspirationskällor.

Avslutningsvis David Bowies absolut sista skiva Blackstar. Svårt att hålla sig neutral till denna så nära inpå hans bortgång. Det känns så sorgligt! Men vilken avslutning på sin karriär han får till genom att släppa ett album som är ett av hans absolut allra bästa någonsin. Mörkt, suggestivt och faktiskt åt det progressiva hållet, ta till exempel titelspåret Blackstar som är ett 10-minuters episkt mästerverk.

Sadman - releasparty 2016-01-16

Oj, vad jag har sett fram emot att få se Sadman live! Vilken lycka när jag fick reda på att de skulle ha releaseparty med liveframträdande här i Jönköping. Lasse Fernström (LF), sång, är en gammal kollega och vän så det kändes lite extra kul att få vara med då jag följt dem sedan deras första album.

Med mig hade jag två andra kollegor Ulf-Göran och Mattias vilket gjorde det till en väldigt trevlig kväll speciellt som det dröjde till 23:30 innan Sadman intog scenen på Sofiehof Underjord!

Men som de intog scenen! LF har en enorm närvaro och karisma från scenen vilken trollbinder publiken. När han sedan börjar sjunga till det synttunga och mäktiga kompet kombinerat med smäktande stråkar som fyller lokalen njuter jag för fullt.

Vad jag blev positivt överraskad över var hur tight Sadman uppträdde. De har nämligen gått från att tidigare ha varit en duo med LF och Mattias Räftegård till att numera vara fyra på scen. Dessutom var det väldigt bra ljudbild vilket uppskattas.

Under kvällen var det en speciell favoritlåt från senaste albumet som jag hoppades att de skulle spela och det var "You got Me" vilket är en otroligt mäktig låt. Som tur var spelade de den och det var nog höjdpunkten för mig.

Annars var det nog en gammal hit från första skivan som drog ned mest jubel från publiken nämligen "Cold in the state of me". Likaså extranumret "Big cut", titellåten från nya skivan, föll publiken i smaken.

En lyckad kväll kunde inte sluta bättre än att självaste LF signerade mitt exemplar av "The big cut", puss på dig!

Två nya fantastiska album i den lite tyngre skolan!

Jag börjar med Caligula's Horse med albumet Bloom. Detta band från "down under" har verkligen tagit proggkritikerna med storm. När jag läste lovorden om dem för tredje gången tänkte jag att visst jag köper skivan så får vi se om den är så himla bra. Det var den inte, den var så väldigt mycket bättre! En av årets absolut bästa album och låten Marigold är kanske årets bästa låt. Tyvärr är det hårt vilket gör att de fina slingorna och starka melodierna kräver tid för att mejslas fram i lyssnarens huvud, men när grovarbetet är gjort så... Liknade grupper som referenser så tänk Haken, Opeth, lite äldre Katatonia samt bandet nedan. Betyg 5 klara DG!

Nästa album är Coma Ecliptic från Between the Buried and Me. Även här är det otroligt mycket fina stämningar väl inbakade bakom en hård fasad. Det är en lång skiva och därmed kräver den sin tribut att bekanta sig med. För den som tar på sig investeringen blir avkastningen god. Growling är inte min grej, tål bara Opeths Mikael Åkerfeldt men här funkar det. Referenser till andra band är samma som ovan. Betyg 4 starka DG!

Några riktigt bra album!

Vill bara passa på att presentera tre riktigt bra album för er som kom med posten förra veckan!

Börjar med den inte helt nya cd:n Visions av Haken från 2011. Många av er känner säkert till den hyllade Mountain som Haken släppte 2013 och vilken varit en av de mest spelade albumen här hos mig senaste året. Visions är i sanning en mäktig cd som klockar in på över 70 minuter. Kategoriseras närmast som progmetal även om det inte känns riktigt rätt. Tungt, rockigt, tekniskt, varierat och oerhört fina harmonier i slingorna. Rekommenderas å det varmaste, 4.5 DG!

Ny kommer ett helt nytt album Anathema - a sort of homecoming. Detta är ett semiakustiskt album (2 cd + 1 dvd filmad av Lasse Hoile) som spelats in på hemmaplan i Liverpool Cathedral 7:e mars 2015. Innehåller låtar inte bara från de senaste albumen utan även längre tillbaka. Avskalat och vackert, bygger mycket på sång och stråkar. Hur otroligt det än låter så kan det nästan bli lite väl smäktande stundtals, 4 DG!

Avslutningsvis så har Bruce Soord precis släppt sitt första soloalbum, S/T. Bruce är kanske mest känd som sångare, låtskrivare och förgrundsgestalt i Pineapple Thief samt för Wisdom of Crowds samarbetet tillsammans med svenske Jonas Renkse normalt i Katatonia. Bruce Soords solo är inte alls likt något av detta utan mycket mer avskalat, lågmält och nästan lite "naket". Visst ibland låter det onekligen lite Pineapple Thief men rösten är nog en stor anledning till det. Musiken är här även mer harmonisk och stundtals är det nästan lite songwriter stuk över det. Låtarna är starka nästan hypnotiska och det är oerhört starkt. Full pott 5 DG!

Härlig batch med höstmusik: del 2!

Japp! Så har brevbäraren gjort ett gott dagsverke igen! Helt otroligt hur rätt det kan bli...

Vi börjar med Steve Rothery (gitarrist i Marillion) och "The ghosts of Pripyat". Pripyat var den nyuppförda stad som låg precis intill Tjernobyl vilken nu endast är en spökstad som naturen åter har tagit i besittning. Svårt att efter ett par lyssningar ge klart besked. Jag älskar Marillions musik och har så gjort i över 30 år men detta är inte Marillion. Men det är vackert, instrumentalt och mycket skickligt! Kanske kul att veta att både Steve Hackett och Steven Wilson gästar. Kommer säkert växa!

Sedan kommer norska proggudarna Gazpacho med "Molok". Albumet känns oerhört gediget och mycket intressant. "Night of the Demon", deras senaste släpp, var en alldeles fantastisk konsert live men nu med Molok väljer de en mer naturlig fortsättning på "Demon". Mycket lovande!

Avslutningsvis Led Zeppelin med "The song remains the same". Inget annat än en klassiker. Här i remastrad 2-cd version som digipackutgåva från 2007. Bluesrock som naglar fast dig framför stereoanläggningen gång efter gång efter gång. Ett mästerverk!

Härlig batch med höstmusik!

Lika osannolik som spännande samling album att avnjuta när hösten gör sitt intåg.

Polska Riversides nya "Love, fear and the time machine" är bland det bästa de släppt och överträffas nog bara av "Second life syndrome". Med andra ord ett måste i skivsamlingen.

David Gilmours nya "Rattle that lock" kändes tveksam men växer hela tiden. Efter två genomlyssningar idag igen så känns den helt rätt. Har dock fortfarande lite svårt när han jazzar till det men det kommer säkert...

Svenska Anekdotens "Until all the ghosts are gone" är en växande skiva som kryper sig på med kluriga slingor, finstämda harmonier och underbar mellotron. En skiva att upptäcka...

Sist då gamla hjälten Gary Numan med den ett par år gamla "Splinter - Songs from a broken mind". Industrisyntspop med stämningsfulla harmonier och djupt mörker. Helt otroligt bra och den kanske största överraskningen av de alla. Känns som om det inte kommit något njutbart de sista 35 åren och så kommer detta. Respekt!