De senaste nyförvärven!

Har inte skrivit på ett tag vilket gör att det har samlat på sig några nyinköp till samlingen. 

Lunatic Soul - Impressions

Mariusz Duda från Riverside tredje soloalbum som Lunatic Soul. Helt instrumentalt och mycket harmonier!

Jeff Lynne's ELO - Alone in the universe

ELO känner nog de flesta till och här förvaltar Jeff Lynne arvet. Något ojämnt album med några lite svagare låtar fast å andra sidan några helt fantastiskt bra låtar av bästa märke!

Jethro Tull - Thick as a brick

Gammal goding som inte behöver närmare presentation. Detta är 2012 års utgåva med remix av Steven Wilson. Ett strålande album har blivit ännu bättre!

Supertramp - Crime of the century

School, Rudy och Crime of the century för att nämna några av alla dessa pärlor på detta helgjutna album. Deluxe edition med en extra CD, Live at Hammersmith Odeon March 9th 1975. Otroligt bra!

Katatonia - The fall of hearts

Nya Katatonia väcker känslor. En favoritgrupp som bara blir bättre och bättre. Kan kanske komma att aspirera på en plats på listan över 2016-års bästa album!

Två underbara album!

För några veckor sedan hade jag aldrig hört talas om GRICE. Så följde denna multiinstrumentalist mig på @BestofProg och jag kände att jag måste kolla upp vad det var för musik och fick generöst en länk till "Alexandrine", Propeller hittade jag på Spotify. Detta var ett lyckodrag! Vilken underbar och mångfacetterad musik...

Vad är det då för typ av musik? Jag kan tyvärr inte ge ett exakt svar. En dos Singer-songwriter, en nypa jazz, en skvätt pop, några korn progressivt och ett stänk med konstrock. Ibland hör jag David Sylvian, sedan lite David Bowie (Low eran) och en del Mark Hollis men även många andra influenser.

Mycket av musiken och framförandet står han för själv men storheter som Steve Jansen, Richard Barbieri och 05 Ric medverkar. Hur har dessa skivor kunnat gå obemärkt förbi? De är oerhört bra, lågmälda och harmoniska, med andra ord ett måste i alla seriösa skivsamlingar!

Via bolaget hungersleep kan man, vilket jag gjorde, köpa snygga digipackutgåvor för billig peng med schysst fraktkostnad till Sverige. Missa inte GRICE!

Ny leverans av underbar musik!

Två fantastiska album!

Gaz Combes - Matador:

Före detta sångare och gitarrist i Supergrass har gått solo och lämnar brorsan. På albumet Matador blandar Gaz singer songwriter genren med progressiva inslag. Ett mjukt framväxande album med otroligt starka låtar som jag rekommenderar varmt! 4 starka DG!

The Mute Gods - Do nothing till you hear from me:

The Mute Gods består av Nick Beggs, Marco Minnemann och Roger King. Alla har andra karriärer förutom detta supersamarbete dem emellan. Nämnas kan att de bland annat stått bakom giganter såsom Steven Wilson och Steve Hackett, där har ni också musikaliska preferenser. Skivan är äkta progressiv rock i modern tappning. Långa växlande låtar med harmoniska slingor varvat med mer rockiga inslag strömmar ut från högtalarna. Otroligt bra album som är ett måste i en schysst skivsamling! Högsta betyg 5 klara DG!

Kscope

Kanske den största Kscope-samlingen i Sverige! Just nu 59 olika utgåvor... Vilket fantastiskt skivbolag!

5 bästa albumen 2015

Okej! Lite sent såhär en bit in på 2015 men här kommer min lista på förra årets bästa album...

5. Gazpacho - Molok

Norsk proggrock av yppersta klass. Blandar mellan lite tyngre partier och mer harmoniska svävande slingor. Dessutom med en twist av lite folkmusik och en domedagston. Inte något svårt album utan högst lättillgängligt men för den sakens skull inte simpel musik.

4. Porcupine Tree - Anesthetize

Egentligen ingen ny musik då PT tyvärr inte gör ny musik tillsammans längre. Istället ett fantastiskt dubbelalbum från deras konsert i Tilburg 2008. Här blandas det allra bästa ut PTs digra repertoar. Cirka 2 timmar med fantastisk musik med tillhörande DVD i denna prisvärda box!

3. Nordic Giants - A seance of dark delusions

Mörk och tung elektronisk musik. För den skull inte hård musik utan mycket mjuk böljande och svävande till sin natur. Framförallt mäktig i sina känslomässiga harmonier och gripande ljudbild. Hade nöjet att se dem live i London (http://danielgunnarsson65.blogspot.se/2015/05/nordic-giants-village-underground.html?m=1) förra året, en otrolig upplevelse utöver det vanliga!

2. Bruce Soord - S/T

Bruce Soord är kanske mest känd för att fronta Pineapple Thief samt samarbetet med Jonas Renkse i Wisdom of Crowds. Här är hans första soloalbum och vilket album. Till en början känns det lite singer-songwriter över det men det växer stadigt och det är mycket progg över det. Kanske en av förra årets stora överraskningar för mig även om jag sedan tidigare var bekant med hans musik. Strålande album!

1. Steven Wilson - Hand. Cannot. Erase.

Inte mycket att säga om, en ganska självklar förstaplats för mig. Helt fantastiska musiker på varje position. Såg dem live på Debaser (http://danielgunnarsson65.blogspot.se/2015/04/steven-wilson-stockholm-debaser-2015-04.html?m=1) förra året och bättre blir det inte. Kan inte bara klassas som progg utan även en form av högklassisk pop/rock som växer och växer. Kräver en del av lyssnaren men ger ofantligt mycket tillbaka!

En avslutande reflektion. Alla album utgivna på skivbolaget Kscope!

Hand. Cannot. Erase. Steven Wilson super deluxe bok.

I höstas fyllde jag 50 år. Under nyår var min syster Anette och min svåger Gunnar på besök och vilken underbar present han hade med sig till mig! En lyxig bokutgåva av Steven Wilsons - Hand. Cannot. Erase. ett temaalbum om Joyce Vincents tragiska öde.

Den innehåller själva skivan men även hela albumet i unik demoutgåva. Vidare är det med en DVD och en Blue-ray med en studiodokumentär av Lasse Hoile.

Sedan är det själva boken med unikt fotomaterial, låttexter och dokumentärmaterial ur Joyce Vincents liv.

Dessutom innehåller boken massor av intressanta dokument såsom brev, födelseattest, blandbands omslag och mycket mera. 

En otroligt fin utgåva med härlig musik och hela storyn bakom albumet. En bok som alltid kommer att ha en hedersplats i mitt hem. Tack för den fina gåvan Gunnar!

Polsk symfonisk rock!

Vilken förvåning när Ginza helt plötsligt levererade en skiva jag beställde i september förra året!

Det är 2003-års remastrade utgåva av Collage hyllade album "Moonshine" från 1994. Extra material i form av två videos och ett bonus track gör denna remastrade utgåva till något utöver det vanliga. Hela 72 minuter med audio + som sagt två videos, har inte kollat på dessa än då jag är helt tagen av själva albumet.

För den som gillar tidig Marillion, Jadis och Enchant samt vill uppleva polsk progressiv musik pre Riverside är detta ett måste i skivsamlingen, finns inte på Spotify. Jag ger den 5 starka DG. Fantastisk symfonirock av ett snitt som inte finns längre...

Årets första leverans!

Året kan inte börja bättre! Först "Den absoluta Sandman" och sedan en leverans musik i toppklass. Vad gör då ett brutet revben?

Jag börjar med den rykande färska Steven Wilson - 4 1/2. Har inte hunnit få in den i spelaren ännu men den innehåller ett par nya låtar tillsammans med överblivet material från "Hand. Cannot. Erase.", antagligen den bästa skivan som släpptes förra året. Jag fick för övrigt en väldigt speciell utgåva av denna skiva av min svåger Gunnar i 50-års present och jag kommer skriva en bloggpost enbart inriktad på denna så småningom. Att det är överblivet material är inget jag oroar mig för då Steven Wilson håller högsta kvalitet i allt han gör.

Nästa är en deluxe edition av Dave Kerzners - New World. Keyboardisten Dave Kerzner är nog inte så känd för sin solokarriär utan mer för att ha jobbat med många stora artister och grupper. Har har också en egen ljudstudio där han tar fram ljud och slingor åt andra artister. Fantastisk ljudbild och känsla som ligger åt det mer mjuka progressiva/psykedeliska hållet = det hörs mycket Pink Floyd och andra inspirationskällor.

Avslutningsvis David Bowies absolut sista skiva Blackstar. Svårt att hålla sig neutral till denna så nära inpå hans bortgång. Det känns så sorgligt! Men vilken avslutning på sin karriär han får till genom att släppa ett album som är ett av hans absolut allra bästa någonsin. Mörkt, suggestivt och faktiskt åt det progressiva hållet, ta till exempel titelspåret Blackstar som är ett 10-minuters episkt mästerverk.

Sadman - releasparty 2016-01-16

Oj, vad jag har sett fram emot att få se Sadman live! Vilken lycka när jag fick reda på att de skulle ha releaseparty med liveframträdande här i Jönköping. Lasse Fernström (LF), sång, är en gammal kollega och vän så det kändes lite extra kul att få vara med då jag följt dem sedan deras första album.

Med mig hade jag två andra kollegor Ulf-Göran och Mattias vilket gjorde det till en väldigt trevlig kväll speciellt som det dröjde till 23:30 innan Sadman intog scenen på Sofiehof Underjord!

Men som de intog scenen! LF har en enorm närvaro och karisma från scenen vilken trollbinder publiken. När han sedan börjar sjunga till det synttunga och mäktiga kompet kombinerat med smäktande stråkar som fyller lokalen njuter jag för fullt.

Vad jag blev positivt överraskad över var hur tight Sadman uppträdde. De har nämligen gått från att tidigare ha varit en duo med LF och Mattias Räftegård till att numera vara fyra på scen. Dessutom var det väldigt bra ljudbild vilket uppskattas.

Under kvällen var det en speciell favoritlåt från senaste albumet som jag hoppades att de skulle spela och det var "You got Me" vilket är en otroligt mäktig låt. Som tur var spelade de den och det var nog höjdpunkten för mig.

Annars var det nog en gammal hit från första skivan som drog ned mest jubel från publiken nämligen "Cold in the state of me". Likaså extranumret "Big cut", titellåten från nya skivan, föll publiken i smaken.

En lyckad kväll kunde inte sluta bättre än att självaste LF signerade mitt exemplar av "The big cut", puss på dig!

Två nya fantastiska album i den lite tyngre skolan!

Jag börjar med Caligula's Horse med albumet Bloom. Detta band från "down under" har verkligen tagit proggkritikerna med storm. När jag läste lovorden om dem för tredje gången tänkte jag att visst jag köper skivan så får vi se om den är så himla bra. Det var den inte, den var så väldigt mycket bättre! En av årets absolut bästa album och låten Marigold är kanske årets bästa låt. Tyvärr är det hårt vilket gör att de fina slingorna och starka melodierna kräver tid för att mejslas fram i lyssnarens huvud, men när grovarbetet är gjort så... Liknade grupper som referenser så tänk Haken, Opeth, lite äldre Katatonia samt bandet nedan. Betyg 5 klara DG!

Nästa album är Coma Ecliptic från Between the Buried and Me. Även här är det otroligt mycket fina stämningar väl inbakade bakom en hård fasad. Det är en lång skiva och därmed kräver den sin tribut att bekanta sig med. För den som tar på sig investeringen blir avkastningen god. Growling är inte min grej, tål bara Opeths Mikael Åkerfeldt men här funkar det. Referenser till andra band är samma som ovan. Betyg 4 starka DG!